Trött hela tiden – vanliga orsaker och när du bör utredas

Alla blir trötta ibland. Efter en stressig period, några korta nätter eller en förkylning är det helt väntat. Men om du är trött hela tiden, vecka efter vecka, och vila inte hjälper, är tröttheten en signal om att något annat pågår.

Den här artikeln handlar om att hitta orsaken. Vi går igenom vanliga medicinska och psykiatriska förklaringar, vilka sömnstörningar som ger trötthet på dagen och hur en utredning kan ta reda på vad det är hos dig.

När är trötthet inte längre normal?

Vanlig trötthet går över när du har vilat, sovit ut eller fått en lugnare vecka. Den trötthet som är värd att ta på allvar beter sig annorlunda. Den finns kvar fast du sover tillräckligt, och den börjar styra vad du orkar med.

Det kan vara dags att söka hjälp om du känner igen dig i flera av punkterna här:

• du har varit trött nästan varje dag i mer än några veckor
• du vaknar inte utvilad, även efter sju eller åtta timmars sömn
• du somnar lätt på dagen, till exempel framför tv:n eller på bussen
• du orkar mindre på jobbet, i skolan eller med vänner och familj
• du vaknar mitt i natten och har svårt att somna om
• tröttheten kommer tillsammans med nedstämdhet, oro, glömska eller svårt att koncentrera dig

Har tröttheten kommit snabbt, eller har du också feber, går ner i vikt utan att försöka, har svettningar på natten eller andfåddhet, ska du kontakta vårdcentralen eller 1177 så snart som möjligt.

Sömnen räcker inte – vanliga medicinska orsaker

När du är trött fast du sover är det klokt att först utesluta kroppsliga orsaker. Många av dem syns i ett vanligt blodprov och går att behandla.

• Järnbrist och blodbristLåga järnvärden eller lågt blodvärde gör att kroppen får mindre syre. Det är särskilt vanligt hos den som har kraftiga mens.
• SköldkörtelnEn sköldkörtel som arbetar för långsamt kan ge trötthet, frusenhet och viktuppgång.
• VitaminbristBrist på till exempel B12, folat eller D-vitamin kan ge trötthet och orkeslöshet.
• BlodsockerDiabetes som inte är upptäckt eller behandlad kan göra dig trött och törstig.
• LäkemedelVissa läkemedel mot allergi, smärta, högt blodtryck eller oro kan ge trötthet som biverkan.
• InfektionerEfter en infektion kan tröttheten sitta kvar en tid. Om den inte går över bör den undersökas.

Prover tas på vårdcentralen eller på ett provtagningsställe. Du kan se var du kan lämna prover på vår provtagningskarta. Ta med en lista över de läkemedel du använder, så blir det lättare att se om något av dem kan påverka.

Om proverna ser normala ut betyder det inte att tröttheten är inbillad. Det betyder att orsaken troligen finns någon annanstans.

Psykiatriska orsaker: depression, ångest, utmattning och ADHD

Psykisk ohälsa är en av de vanligaste förklaringarna till långvarig trötthet. Tröttheten kan komma före de andra symtomen, så det är inte ovanligt att man först tror att det handlar om sömnen.

Depression

Vid depression är det vanligt att energin försvinner. Du kan sova mycket och ändå vara trött, ha tunga morgnar och tappa lusten för sådant du brukar tycka om. Andra sover sämre och vaknar tidigt på morgonen.

Ångest och oro

När kroppen är i beredskap länge blir du trött av själva spänningen. Oron kan göra det svårt att somna, eller göra att du vaknar mitt i natten med tankar som snurrar.

Stress och utmattning

Efter lång tid av hög stress kan kroppen säga ifrån. Utmattning ger ofta en trötthet som inte går över med en ledig helg, och ibland problem med minne och koncentration. Läs mer om skillnaden mellan stress, utmattning och ADHD.

ADHD

Med ADHD kan hjärnan gå på högvarv hela dagen. Att hela tiden kompensera för svårigheter med uppmärksamhet och planering tar mycket energi. Många med ADHD har också svårt att komma till ro på kvällen, vilket gör sömnen kortare. Läs om ADHD och sömnproblem.

Känner du dig mest trött i huvudet, som om hjärnan är full, kan du också läsa om mental trötthet.

Sömnstörningar som ger trötthet på dagen

Ibland ligger problemet i själva sömnen. Du kan ligga länge i sängen men ändå få för lite sömn som ger vila.

Vi gör inte sömnregistreringar eller polysomnografi. Misstänker du sömnapné, till exempel om någon har sett att du slutar andas när du sover, vänder du dig till din vårdcentral eller regionens sömnmottagning.

Andra orsaker till dålig sömn kan vara att dygnsrytmen har förskjutits, att du har oroliga ben på kvällen eller att du arbetar skift.

Så hittar en sömnutredning orsaken

Vår sömnutredning är psykiatrisk. Den letar efter orsaken till att du sover dåligt eller är trött, i hur du mår och fungerar. Den bygger på samtal och skattningar, inte på mätningar under natten.

1. BedömningssamtalDu börjar med ett kostnadsfritt samtal. Vi går igenom tröttheten, hur länge den har pågått och om du redan har tagit prover.
2. Utredning hos läkare och psykologDu fyller i skattningar om sömn, stämningsläge, stress och uppmärksamhet. Läkare och psykolog undersöker om till exempel depression, ångest eller ADHD påverkar dig.
3. Besked och planDu får veta vad vi har hittat och vad nästa steg är. Behövs prover eller en sömnregistrering hänvisar vi dig vidare.

Vanliga frågor om att vara trött hela tiden