Panikångest – symtom, vad som händer i kroppen och när du ska söka hjälp
En panikattack kan kännas som att du håller på att dö, fast den inte är farlig. Här går vi igenom symtomen, vad som händer i kroppen och när du ska söka vård.
Lidia Malmsten · · 6 min läsning
I artikeln
Kort sammanfattat
- En panikattack är en plötslig och intensiv rädsla med starka kroppsliga symtom. Den är inte farlig, även om den känns så.
- Attacken når sin topp inom några minuter och går sedan över.
- Vid bröstsmärta ska du alltid ringa 112. Vården kan utesluta hjärtat.
- Panikångest går att behandla. KBT har bra effekt, och ibland används också läkemedel.
Hjärtat rusar, du får svårt att andas och en känsla av att något hemskt håller på att hända. En panikattack kan vara en av de mest skrämmande upplevelser man har. Många söker akut första gången, eftersom de tror att det är en hjärtinfarkt.
Här får du veta vad som händer i kroppen, hur du skiljer en enstaka panikattack från paniksyndrom och när du ska söka vård.
Vanliga symtom vid en panikattack
En panikattack kommer ofta plötsligt, ibland utan tydlig anledning. Den når sin topp inom några minuter. De flesta har flera av de här symtomen samtidigt:
- HjärtatHjärtklappning, hårda slag eller att hjärtat slår snabbt.
- AndningenAndnöd, en känsla av att inte få luft eller av att kvävas.
- BröstetTryck eller obehag i bröstet.
- YrselOstadighet, svimningskänsla eller att det snurrar.
- KroppenDarrningar, svettningar, frossa eller värmevallningar, stickningar i händer och läppar.
- TankarnaRädsla för att dö, tappa kontrollen eller bli galen. Overklighetskänsla.
Efteråt är det vanligt att vara trött och skakig. Många oroar sig sedan för att det ska hända igen.
Vad som händer i kroppen
En panikattack är kroppens larmsystem som slår till fast det inte finns någon verklig fara. Kroppen gör sig redo att fly eller slåss. Stresshormoner frisätts, hjärtat slår snabbare för att pumpa ut blod till musklerna och andningen blir snabbare.
När du andas snabbt och ytligt förändras balansen av koldioxid i blodet. Det kan ge yrsel, stickningar och känslan av att inte få luft, trots att du andas mer än vanligt. Symtomen gör dig ännu räddare, och rädslan förstärker symtomen. Det blir en ond cirkel.
Det viktiga att veta är att en panikattack inte skadar kroppen. Larmet stängs av av sig självt, oftast inom 10–20 minuter.
Panikattack eller paniksyndrom?
Att någon gång få en panikattack är ganska vanligt och betyder inte att du har en sjukdom. Panikattacker kan också komma vid andra tillstånd, som fobier, depression eller långvarig stress.
Enstaka panikattack
En eller några attacker, ofta i en pressad period.
- Efteråt
- Du går vidare utan att oroa dig särskilt mycket.
- Vardagen
- Påverkas inte mycket.
Paniksyndrom
Upprepade attacker som kommer oväntat.
- Efteråt
- Du oroar dig under minst en månad för nya attacker.
- Vardagen
- Du börjar undvika platser och situationer, som affärer, kollektivtrafik eller träning.
Undvikandet är det som gör att paniksyndrom kan växa. Ju fler platser du undviker, desto mindre blir ditt liv. Om rädslan gäller vissa saker eller situationer kan det också handla om en fobi.
När du ska söka akut vård
Symtomen vid en panikattack kan likna en hjärtinfarkt. Du ska inte själv försöka avgöra vad det är, särskilt inte första gången.
Ring 112 vid bröstsmärta
Har du ont i bröstet, tryck över bröstet som strålar ut i arm, käke eller rygg, svårt att andas eller känner du dig nära att svimma, ska du ringa 112. Det gäller även om du har haft panikattacker förut. Det är alltid rätt att låta vården utesluta hjärtat.
Är du osäker och har inga akuta varningstecken kan du ringa 1177 för råd dygnet runt.
Har du redan undersökts och fått veta att det är panikattacker, och känner du igen symtomen, kan du försöka andas lugnt och vänta ut attacken. Kontakta vårdcentralen eller en psykiatrisk mottagning för att få hjälp att må bättre på sikt.
Samband med annat: ADHD, depression och utmattning
Panikångest kommer sällan helt ensam. Det är vanligt att den finns tillsammans med depression, andra former av ångest eller långvarig stress och utmattning. Panikattacker kan också vara ett tecken på att man har burit på mycket under lång tid.
Hos vuxna med ADHD är ångest vanligt. Stressen av att hela tiden ligga efter kan göra kroppen mer larmberedd. Det kan också vara så att ångesten syns medan ADHD:n är oupptäckt. Läs om samsjuklighet vid NPF.
Därför är det klokt att se hela bilden. Om något annat ligger bakom ångesten behöver det också behandlas för att du ska må bättre.
Hjälp och behandling hos oss
Panikångest går att behandla, och de flesta blir bättre. Hos oss börjar du med ett gratis bedömningssamtal. Därefter kan vi göra en utredning för att förstå din ångest och om något annat påverkar, till exempel depression eller ADHD. Läs mer om hur vi arbetar med ångest.
- UtredningVi tar reda på vilken typ av ångest du har och om något annat ligger bakom.
- KBTKognitiv beteendeterapi har bra effekt vid paniksyndrom. Du lär dig förstå kroppens larm och att närma dig det du undviker, steg för steg.
- Läkemedel vid behovIbland kan läkemedel vara ett stöd, särskilt vid svår ångest eller depression. Det bestäms tillsammans med läkare.
Vill du hellre börja med samtal kan du läsa om individuell terapi och psykologsamtal.
Vill du prata med oss?
Boka ett gratis bedömningssamtal, så hjälper vi dig hitta rätt väg framåt.
Vanliga frågor om panikångest
Hur länge varar en panikattack?
Den når oftast sin topp inom tio minuter och går sedan över. De flesta attacker är över inom 20–30 minuter, men tröttheten efteråt kan sitta i längre.
Kan man dö av en panikattack?
Nej. En panikattack är obehaglig men inte farlig. Har du bröstsmärta eller är osäker ska du ändå alltid ringa 112, så att vården kan utesluta annat.
Hur vet jag om det är panikattack eller hjärtinfarkt?
Det kan vara svårt att avgöra själv. Bröstsmärta, särskilt om den strålar ut i armen eller käken, ska alltid bedömas akut. Ring 112.
Vad kan jag göra under en attack?
Försök andas lugnt och lite långsammare, sätt dig ner och påminn dig om att attacken går över. Försök att stanna kvar i stället för att fly, om du vet att det är panik.
Går panikångest över av sig själv?
Ibland, men ofta håller den i sig om man börjar undvika saker. Behandling som KBT hjälper de flesta.
Behöver du hjälp akut?
Har du starka tankar på att inte vilja leva, eller skadar du dig själv, behöver du mer akut hjälp än vi kan ge. Vänd dig till närmaste psykiatriska akutmottagning eller ring 1177 för råd. Vid fara för liv, ring 112.
Osäker på vart du ska vända dig? Ring oss på 08 702 03 00, så hjälper vi dig hitta rätt vård.
Källor
- Socialstyrelsen. Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom. socialstyrelsen.se
- Världshälsoorganisationen (WHO). ICD-11, internationell klassifikation av sjukdomar. icd.who.int
