Jämställdhet mellan man och kvinna fungerar oftast bra i vårt samhälle, men inte när det handlar om ADHD. Mannens hyperaktivitet och impulsivitet syns och märks.

Kvinnor har andra biologiska och sociala förutsättningar till att reagera annorlunda på ADHD symtom då hormoner har en stor påverkan.

Manliga hormoner (efter puberteten) följer en rak och jämn kurva. Kvinnors varierande hormonnivåer påverkar på ett helt annat sätt genom livet. Dessa hormonnivåer påverkar kognitiva funktioner som (OBS!) redan är påverkade av ADHD. ADHD symtomen och förmågan att hantera dom förändras i samband med menstruation, graviditet och klimakteriet.

Kvinnans förmåga ”att gömma symptomen inuti i sig” utvecklas med åren. I tonåren påverkas dom av egna viljan till att ”passa in” och av grupptrycket. Det är tufft att bli kritiserad för den hon är. Ofta väljer kvinnan i stället att anstränga sig för att ”bli” någon annan.

En högljudd och hyperaktiv pojke uppfattas som helt ok enligt den s.k. ”normen”. En kvinna däremot förväntas klara av och vara bra på allt. Hon skall uppföra sig enbart utifrån sin egenskap av att vara kvinna oavsett sina funktionsnedsättningar.

Ingen hänsyn tas till hur mycket energi som krävs av en kvinna med ADHD för att klara av sin vardag. Här börjar kvinnans väg till en framtida utbrändhet. Kvinnor lär sig att låtsas fungera som alla andra utan att det syns och märks. Det är en lång och svår process. Den börjar tidigt med krav på att vara en ”duktig flicka” och fortsätter för de flesta långt upp i vuxen ålder.

För kvinnor förändras de biologiska funktionerna och det sociala sammanhanget genom livet på ett sätt som heller inte går att jämföra med män. Problem och misstag som konstant upprepas och räknas som ”enkla” skapar med tiden stora problem för en kvinna med ADHD.

Små tillfälliga motgångar, hemma, i skolan eller på jobbet känns svårare än vanligt om orken inte räcker till. Då är det bara att bita ihop, anstränga sig lite extra, släppa känslorna av irritation och ta nya tag. Allt detta bryter ner en kvinna med ADHD successivt.

Människas förmåga tänka och ta beslut påverkas av dopamin, serotonin, noradrenalin och endorfin. Kvinnorna påverkas av dom alla och samtidigt av sina kvinnliga hormoner.

Hormoner och ADHD hänger alltså ihop.

Människans hormoner påverkar hjärnan och kroppen på ett mer förutsägbart sätt, och följer vissa mönster genom livet. ADHD påverkar hjärnans förmågor på ett oförutsägbart sätt.

En kvinna med ADHD kan aldrig lita på att hennes förmågor finns till hands när hon verkligen behöver dem. Höga eller låga nivåer av till exempel östrogen kan påverka känslor, minne, koncentration och sömn samt andra funktioner och förmågor som i många fall redan är påverkade av ADHD.

Förändringar i östrogen-nivåerna följer en biologisk cykel som åtminstone är tillfällig. Exempel på tillstånd är menstruationer, graviditet och klimakteriet.

Att leva med ADHD är att leva ett riskfyllt liv. Den som har dålig förmåga att säga nej till det ADHD hjärnan vill ha som snabba belöningar (mat, alkohol etc.) för att få upp sin nivå av dopamin blir då mer sårbar.

Hjärna vill ha dopamin för att må bra, det påverkar människans beteende och det måste man vara medveten om. Här behövs viljekraft att hinna dra i ”handbromsen” och att säga nej till tröstätande, alkohol, droger eller riskabelt beteende.

Även andra förmågor påverkar riskerna. Förmågan att tolka, värdera och sortera intryck rätt utan att hamna i negativa tankar och känslor.

Kvinnor med ADHD i alla åldrar blir ofta skickliga på att dölja den, det börjar i skolan och fortsätter senare i yrkeslivet. Den märks dock ofta av hemma i en trygg miljö där hon kan vara sig själv, slappna av, lätta på trycket och få utlopp för den frustration hon tagit med sig hem.

Kvinnor i arbetslivet använder ofta mycket av sin energi till att hålla upp en fasad för att slippa utsätta sig för kritik. En taktik som nästan alltid leder till svåra utmattningsperioder.

Hur rimmar det här ihop med jämställdheten?

Vi på Liroma Kliniken tar inget parti men vill fånga upp och hjälpa kvinnor som befinner sig i en situation med svåra utmattningsperioder.