Autism hos vuxna – symtom och tecken att känna igen

Autism syns sällan utanpå. Många vuxna som får en autismdiagnos har klarat skolan, har jobb, vänner och familj – men har hela tiden fått anstränga sig mer än andra för att få vardagen att gå ihop. Ofta är det först när kraven ökar, eller när energin tar slut, som frågan väcks: kan det vara autism?

Den här artikeln beskriver vanliga symtom och tecken på autism hos vuxna. Den kan hjälpa dig att sätta ord på det du känner igen, men den ersätter inte en bedömning. Bara en utredning kan svara på om det handlar om autism eller om något annat.

Vad är autism?

Autism, eller autismspektrumtillstånd, är en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning. Det betyder att hjärnan tar emot och bearbetar information på ett annat sätt, särskilt när det gäller socialt samspel, kommunikation, förändringar och sinnesintryck. Autism finns hos ungefär 1–2 procent av befolkningen och är medfödd, även om svårigheterna kan bli tydliga först senare i livet.

Ordet spektrum används eftersom autism ser väldigt olika ut. En person kan ha omfattande behov av stöd i vardagen, en annan har ett kvalificerat arbete men blir helt slut efter varje socialt sammanhang. Båda kan ha samma diagnos.

Vanliga symtom på autism hos vuxna

Diagnosen bygger på två områden: svårigheter med socialt samspel och kommunikation, och begränsade eller upprepade beteenden, intressen och sinnesreaktioner. Hos vuxna kan det se ut så här.

Socialt samspel och kommunikation

• Du blir mycket trött efter sociala situationer, även sådana du tycker om.
• Småprat känns meningslöst eller svårt att hålla igång.
• Du har svårt att veta när det är din tur att prata, eller hur mycket du ska säga.
• Du tolkar ofta det som sägs bokstavligt och missar ironi eller underförstådda förväntningar.
• Ögonkontakt känns ansträngande eller onaturlig.
• Gruppsamtal är svårare än samtal med en person.
• Du föredrar skriftlig kommunikation framför telefon.
• Vänskaper och relationer kräver mycket medveten ansträngning.

Rutiner, intressen och flexibilitet

• Du mår bäst när du vet vad som ska hända och blir stressad när planer ändras.
• Du har fasta sätt att göra saker och blir obekväm när andra gör annorlunda.
• Du har intressen som du går djupt in i och kan ägna mycket tid åt.
• Du lägger märke till detaljer och mönster som andra missar.
• Övergångar – från en aktivitet till en annan – tar mycket kraft.

Sinnesintryck

• Ljud, ljus, lukter eller vissa material på kläder känns påträngande eller till och med smärtsamma.
• Butiker, kontorslandskap och fester blir snabbt för mycket.
• Du har upprepade rörelser eller ljud som lugnar, till exempel att gunga, pilla eller nynna.
• Vissa personer har i stället minskad känslighet och märker sent hunger, kyla eller smärta.

Att känna igen sig i några punkter betyder inte att man har autism. Många har autistiska drag utan att uppfylla kriterierna för en diagnos. Det som avgör är om svårigheterna har funnits sedan barndomen, syns i flera delar av livet och påverkar hur du fungerar i vardagen.

Maskering – därför upptäcks autism ofta sent

Många vuxna med autism har lärt sig att dölja sina svårigheter. Man härmar andras kroppsspråk, förbereder repliker inför samtal, tvingar sig till ögonkontakt och håller tillbaka sina reaktioner på ljud och intryck. Det kallas maskering eller kamouflering.

Maskering kan fungera länge, men den kostar energi. Den är också en vanlig förklaring till att autism hos kvinnor och flickor ofta upptäcks senare än hos män. Omgivningen ser en person som fungerar, medan personen själv kämpar för att hålla ihop.

När maskeringen pågår länge kan den leda till djup utmattning, ibland kallad autistisk utbrändhet. Det är inte ovanligt att det är just en sådan krasch som får en vuxen att söka hjälp.

Autism eller något annat?

Flera tillstånd kan likna autism eller förekomma samtidigt med den. Därför behöver en utredning se på helheten.

• ADHD är vanligt tillsammans med autism. Läs mer om autism och ADHD hos vuxna.
• Social ångest kan ge undvikande av sociala situationer, men handlar om rädsla för att bli bedömd snarare än om svårigheter att förstå det sociala samspelet.
• Depression och utmattning kan ge social tillbakadragenhet och minskad ork, men har oftast en tydligare början.
• Överkänslighet för intryck förekommer även vid stress och ADHD. Läs mer om överstimulering hos vuxna.

Ångest och depression är dessutom vanliga hos vuxna med autism, ofta som en följd av att länge ha levt utan förklaring och anpassningar.

Vad kan en diagnos ge?

För många vuxna blir diagnosen en förklaring till varför vissa saker alltid har varit svårare. Den kan minska skuldkänslor och göra det lättare att säga nej till sådant som tar för mycket kraft. En diagnos kan också ge tillgång till stöd, till exempel anpassningar på arbetet, hjälpmedel och samtalsstöd med fokus på strategier som fungerar för just dig.

Hur går en autismutredning till?

En autismutredning för vuxna görs av läkare och psykolog tillsammans. Den bygger på samtal om din livshistoria och nuvarande vardag, strukturerade intervjuer och skattningsformulär, och om möjligt en intervju med en anhörig som känner dig sedan barndomen. Syftet är att förstå om svårigheterna bäst förklaras av autism, av något annat eller av flera saker samtidigt.

Hos Liroma Kliniken börjar alla utredningar med en basutredning där läkaren ser på både psykisk och fysisk hälsa. Därefter går vi vid behov vidare med en fördjupad utredning. Läs mer om hur vi gör en autismutredning för vuxna.

När bör du söka hjälp?

Det kan vara klokt att söka en bedömning om du länge har känt dig annorlunda, om sociala situationer eller intryck tar så mycket energi att det påverkar arbete, studier eller relationer, eller om du har gått in i väggen och inte riktigt förstår varför.

Vill du veta mer?

Du behöver inte veta svaret själv innan du hör av dig. Vi hjälper dig att hitta rätt nästa steg.

Kontakta Liroma Kliniken.