Autism och ADHD hos vuxna – varför förekommer de ofta tillsammans?
ADHD och autism är olika diagnoser, men de kan överlappa på flera sätt. Här förklarar vi varför symtomen ibland blandas ihop, varför båda diagnoserna kan förekomma samtidigt och när det kan vara klokt att göra en bredare bedömning.
Många vuxna som söker hjälp för koncentrationssvårigheter, rastlöshet, social trötthet eller svårigheter med struktur undrar om det kan handla om ADHD, autism – eller båda delar.
Det är en vanlig och viktig fråga. ADHD och autism är två olika neuropsykiatriska tillstånd, men de kan påverka liknande delar av vardagen. Båda kan påverka energi, planering, flexibilitet, relationer och hur man hanterar krav. Därför kan det ibland vara svårt att själv förstå vad som beror på vad.
För vissa personer handlar det främst om ADHD. För andra handlar det om autism. I vissa fall förekommer båda diagnoserna samtidigt.
ADHD och autism – olika men ibland överlappande
ADHD förknippas ofta med svårigheter att reglera uppmärksamhet, impulser och aktivitetsnivå. Hos vuxna kan det märkas genom inre rastlöshet, uppskjutande, svårigheter att hålla ordning, glömska eller starka känslomässiga reaktioner.
Autism handlar i stället ofta om hur man bearbetar information, socialt samspel, kommunikation, flexibilitet och sinnesintryck. För vuxna kan det till exempel handla om social utmattning, behov av rutiner, känslighet för ljud och ljus eller svårigheter att tolka outtalade sociala förväntningar.
Samtidigt kan vardagen påverkas på liknande sätt. Både ADHD och autism kan göra det svårt att hantera förändringar, hålla energi över en hel arbetsdag eller få ihop vardagsrutiner. Det är därför en noggrann bedömning behöver titta på hela personens fungerande – inte bara enstaka symtom.
Varför förekommer de ofta tillsammans?
ADHD och autism räknas båda till neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Det betyder att de handlar om hur hjärnan bearbetar information, reglerar uppmärksamhet och samspelar med omgivningen.
När en person har ADHD kan det ibland finnas autistiska drag som tidigare inte uppmärksammats. På samma sätt kan en person med autism också ha tydliga svårigheter med uppmärksamhet, impulskontroll eller aktivitetsreglering.
Hos många vuxna har symtomen dessutom funnits länge, men tolkats på andra sätt. Man kanske har fått höra att man är slarvig, känslig, stressad, blyg, intensiv eller “bara behöver skärpa sig”. Först i vuxen ålder blir det tydligt att svårigheterna följer ett mönster.
När den ena diagnosen döljer den andra
Det är inte ovanligt att en diagnos hamnar i fokus medan andra svårigheter hamnar i bakgrunden.
En person med ADHD kan till exempel söka hjälp för koncentrationssvårigheter och rastlöshet, men samtidigt ha svårt med social återhämtning, förändringar eller sensoriska intryck. Då kan autistiska drag missas om utredningen bara fokuserar på uppmärksamhet.
En person med autism kan i stället ha lärt sig att maskera sociala svårigheter och skapa tydliga rutiner för att klara vardagen. Om strukturen fungerar kan ADHD-symtom som glömska, startsvårigheter eller impulsivitet märkas först när kraven ökar – till exempel i arbetslivet, vid studier eller i familjelivet.
Därför är det viktigt att bedömningen inte blir för smal. Målet är inte att samla diagnoser, utan att förstå vad som faktiskt skapar svårigheter och vilket stöd som kan hjälpa.
Vanliga vardagssituationer där överlapp märks
Hos vuxna blir överlappet mellan ADHD och autism ofta tydligt i vardagen snarare än i en enskild situation.
Det kan handla om att man vill ha rutiner men ändå har svårt att följa dem. Man kan behöva förutsägbarhet men samtidigt skjuta upp viktiga saker. Man kan vara socialt kompetent utåt men bli helt dränerad efter möten, samtal eller arbetsdagar. Man kan också ha intensiva intressen och starkt fokus ibland, men stora svårigheter att komma igång med sådant som inte känns meningsfullt.
Den här typen av motsägelser kan vara förvirrande. Många vuxna beskriver att de fungerar bra i vissa miljöer men kraschar i andra. Det är just därför en helhetsbedömning är så viktig.
När bör man söka hjälp?
Det kan vara klokt att söka hjälp om du länge har kämpat med fokus, struktur, social trötthet, intryckskänslighet eller återkommande utmattning – särskilt om svårigheterna påverkar arbete, studier, relationer eller psykiskt mående.
En neuropsykiatrisk bedömning kan hjälpa till att reda ut om svårigheterna bäst förklaras av ADHD, autism, båda diagnoserna eller något annat, som stress, ångest, depression eller sömnproblem.
Hos Liroma Kliniken gör vi en samlad bedömning av symtom, livshistoria och vardagsfunktion. Målet är att du ska få en tydligare förståelse för hur du fungerar och vilket stöd som kan vara relevant framåt.
Vill du få hjälp att förstå dina symtom?
Om du känner igen dig i svårigheter med fokus, social energi, rutiner eller intryck kan vi hjälpa dig att hitta rätt nästa steg.