Psykiatrisk diagnos och värnplikt

Det är i dag möjligt att genomgå mönstring även om du har eller har haft vissa psykiatriska eller neuropsykiatriska diagnoser.

Förutsättningarna skiljer sig dock från polisutbildningen och reglerna för värnplikt är fortsatt strikta.

Läs mer om vad som gäller inför grundutbildning med värnpliktBoka aktuell bedömning

Aktuell bedömning av diagnos ADHD/ADD lindrig form - vid sökande till värnplikten

Om det är så att du har lindrig ADHD eller ADD, och bedöms inte behöva medicinering, kommer du inte längre per automatik diskvalificeras inför mönstringen. Alla övriga former är dock diskvalificerande då pliktlagen kräver att de som är bäst lämpade väljs ut för att klara krigets krav.

I dagsläget är det endast personer med lindrig ADHD eller ADD som kan få en individuell prövning. För alla andra diagnoser inom det neuropsykiatriska eller psykiatriska spektrumet gäller striktare regler.

Här är en sammanfattning av läget för olika diagnoser:

  • ADHD och ADD: Endast de som har en lindrig form och har varit medicin- och behandlingsfria under en längre tid (ofta minst 12 månader) kan prövas individuellt.

  • Autism: Historiskt har autism varit direkt diskvalificerande. Även om Diskrimineringsombudsmannen (DO) har drivit fall mot detta och domstolar har slagit fast att Försvarsmakten bröt mot lagen genom att inte göra individuella prövningar, är systemet i praktiken fortfarande mycket restriktivt.

  • Bipolär sjukdom och depression: Dessa räknas som humörstörningar och är i dagsläget helt diskvalificerande för mönstring. Pliktverket bedömer att risken för återfall eller försämring under den extrema stress som värnplikt innebär är för stor.

  • Övriga diagnoser: Tillstånd som Tourettes syndrom eller svårare former av depression/ångest stoppar också möjligheten att mönstra.

Intygs-krav vid neuropsykiatriska diagnoser

Ett intyg ska ge en rättvis och saklig bild så att bedömningen blir korrekt. Följande punkter måste finnas med:

  • Diagnoser: Vilka diagnoser du har nu eller har haft tidigare, och hur gammal du var när du fick dem.

  • Mående: En beskrivning av ditt aktuella psykiska tillstånd.

  • Behandling: En sammanfattning av vilken hjälp eller behandling du får nu och vad du har fått förut.

  • Mediciner: En lista över alla mediciner du har haft det senaste året (utdrag ur läkemedelsförteckningen).

Scenario A: Om du inte längre har kvar din diagnos ADHD/ADD

Om du har haft en diagnos tidigare, men inte längre uppfyller kraven för den, gäller följande:

  • Tidskrav: En läkare måste intyga att du inte har haft några betydande svårigheter i vardagen de senaste 2 åren.

  • Medicin: Du ska ha varit helt utan ADHD-medicin (både centralstimulerande och andra sorter) under dessa 2 år.

  • Livets alla delar: Intyget ska visa att du klarar dig själv
    utan problem i:

    • Arbete och studier.

    • Hemma: Att du kan handla, städa, sköta din hygien och planera din vardag på egen hand.

    • Fritid.

Scenario B: Om du har kvar din diagnos ADHD/ADD

Om du fortfarande har kvar din diagnos, men fungerar bra ändå, gäller följande:

  • Tidskrav & medicin: Du måste ha varit utan medicin och fungerat bra i vardagen i minst 1 år.

  • Beskrivning av svårigheter: Läkaren ska beskriva din diagnos (t.ex. ADHD) som "lindrig", "måttlig" eller "svår" enligt de officiella reglerna (DSM-5).

  • Detaljer: Det måste stå exakt var du har svårigheter – är det på jobbet, i hemmet eller på fritiden?

  • Tester: Läkaren bör använda speciella testverktyg (som DIVA eller SCID) för att kontrollera diagnosen. Om läkaren inte har använt dessa tester måste hen förklara varför i intyget.