Psykiatrisk diagnos vid utbildning till polis

Det är numera möjligt att söka till polisutbildningen även om du har eller har haft en psykiatrisk eller neuropsykiatrisk diagnos. Förutsättningen är att din funktionsnivå är god och att en individuell medicinsk bedömning visar att du är lämplig för yrket.

Aktuell bedömning av neuropsykiatrisk diagnos eller en annan psykisk sjukdom vid sökande till polisutbildning

Det är numera möjligt att komma in på polisutbildningen med ADHD eller annan neuropsykiatrisk funktionsnedsättning (NPF), förutsatt att funktionsnivån är god och eventuell behandling varit stabil under minst ett år. En individuell bedömning görs av Plikt- och prövningsverket där du måste uppvisa ett specialistläkarintyg som styrker din lämplighet.

När det gäller polisutbildningen är huvudregeln att du ska vara psykiskt stabil och ha god förmåga att hantera stress. De flesta psykiatriska diagnoser är i grunden diskvalificerande, men det har skett vissa lättnader de senaste åren.

Diagnoser som i vissa fall kan godkännas
efter individuell prövning

1. ADHD och ADD

Detta är den största förändringen. Du kan bli polis trots ADHD/ADD om:

  • Diagnosen bedöms som lindrig.

  • Du har varit behandlings- och medicinfri under en längre tid (oftast minst 12 månader).

  • En specialistläkare gör bedömningen att dina symtom inte påverkar din arbetsförmåga i polisyrket.

2. Autism (Vissa fall)

Efter tidigare domar har även personer med högfungerande autism (tidigare ofta kallat Aspergers) rätt att få sin ansökan prövad individuellt. Det är dock fortfarande mycket höga krav på social förmåga och flexibilitet i tänkandet, vilket gör att tröskeln är hög.

3. Tidigare depression eller ångest

Om du har haft en enskild episod av depression eller ångest för flera år sedan som nu är helt utläkt, är det oftast inget hinder. Det avgörande är:

  • Att det inte rör sig om ett återkommande (kroniskt) tillstånd.

  • Att du inte längre har behov av medicinering eller terapi.

  • Att du bedöms ha god motståndskraft mot ny stress.

Diagnoser som i princip alltid ger ett nej

Det finns vissa tillstånd som Polismyndigheten och Pliktverket ser som för riskfyllda på grund av yrkets natur (vapenhantering, myndighetsutövning och extrem stress). Dessa inkluderar:

  • Bipolär sjukdom (typ 1 och 2)

  • Schizofreni och andra psykotiska tillstånd

  • Personlighetsstörningar

  • Emotionellt instabil personlighetsstörning (EIP/Borderline)

Varför är det så?

Polisyrket innebär oregelbundna arbetstider (skiftgång) och sömnbrist, vilket är medicinskt känt för att kunna utlösa skov vid exempelvis bipolär sjukdom. Myndigheten har ett ansvar både för din hälsa och för allmänhetens säkerhet.

Viktiga punkter gällande polisutbildning och en neuropsykiatrisk diagnos

Polissökande får inte ha sjukdom, funktionsnedsättning eller brister i den fysiska kapaciteten eller personligheten som gör att denne bedöms olämplig för det framtida yrket.

Grundkravet är att hälsotillståndet inte får vara av sådan art att arbetet som polis kan medföra en försämring av hälsotillståndet eller utgöra en risk för den enskildes, arbetskamraters eller andra personers hälsa och liv.

Vad ska ett läkarintyg innehålla vid ansökan till polisutbildningen?

Vad läkaren ska basera intyget på

  • Journaler: Läkaren måste läsa igenom både dina gamla och dina nuvarande journaler.

  • Intervju: Du ska genomgå en diagnostisk intervju (enligt den officiella standarden DSM-5) för att se hur du mår idag.

Detta måste stå med i intyget

  • Diagnoshistorik: Vilken eller vilka diagnoser du har (eller har haft) och när de sattes.

  • Nuvarande status: Uppfyller du fortfarande kriterierna för diagnosen? Om ja, hur stora är dina svårigheter (lindriga, måttliga eller svåra)?

  • Fördjupad analys: Läkaren ska kommentera om dina symtom kan bero på något annat (differentialdiagnoser), om du har flera diagnoser samtidigt (samsjuklighet) eller om du tidigare kan ha blivit felaktigt diagnostiserad.

  • Funktionsnivå: En bedömning av din förmåga att fungera i vardagen, till exempel din impulskontroll, koncentration och förmåga att fatta beslut under stress.

  • Medicinering: Intyget ska visa att du har varit stabil i din funktion och eventuella behandling i minst ett år.

Viktigt att veta: Intyget ska utfärdas av en specialistläkare i psykiatri.
Det är sedan läkaren och psykologen vid Plikt- och prövningsverket som gör den slutgiltiga bedömningen om du är lämplig för utbildningen.

Om diagnosen bedöms utläkt ska det anges sedan hur länge. Vid kvarstående diagnos ska anges om funktionsnivån är stabil och hur länge den varit det.

Om det krävs medicinering eller andra behandlingsinsatser för att uppnå stabil funktion eller remission ska det anges hur länge detta bedöms behövas.

Intyget ska redovisa en funktionsbedömning i relation till personens vardagsliv samt i relation till polisiära förhållanden.

Denna funktionsskattning ska vara utförd efter vedertagen modell, exempelvis GAF eller annan relevant skattningsskala.

Vid bedömningen ska impulskontroll, koncentrationsförmåga, uppmärksamhet, omdöme samt eventuell tvångsmässig fixering beaktas, likaväl som förmåga att följa regler och förstå andras beteenden, då personen måste kunna arbeta med gott beslutsfattande under stress utan att utsätta sig eller andra for risker.

Dessutom krävs bedömning av eventuell sårbarhet kopplat till tidigare eller nuvarande diagnoser.

Om ytterligare funktionstest eller skattningsskalor behövs som underlag för funktionsbedömningen åligger den intygsskrivande läkaren att besluta om.

Så går det till

Utredningen är en kombination av medicinska kontroller och samtal för att kartlägga din bakgrund och dina aktuella behov:

Medicinsk och psykologisk kartläggning

Fördjupad psykologisk kartläggning

Återgivning med vårdplan